Fjös

Dagens ord är:

Fjös fähus, ladugård

Rapportera i kommentarerna hur du använt ordet under dagen.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Fjös

  1. Tänker omedelbart på ”fjösig”. Inte kan väl de höra ihop?
    Det här blir dagens ”kluring”!
    http://provtyckningar.blogspot.se/

  2. vitaminkusin skriver:

    Fjös är väl mera dialektalt? Jag går ofta in i fjöset uppe i Härjedalen, men väldigt sällan i Uppsala. Fjös säger till och med mina barn nu. När de är i Härjedalen. Kan inte få mig själv till att säga ladugården där uppe. Fjös är ett riktigt bra ord, när jag nu har skrivit det ett par gånger.

  3. Erik Forsling skriver:

    Fjös får mig alltid att automatiskt tänka på ”fjöl” – bl.a. skithus, utedass, eller egentligen bara själva sittbrädan på ett primitivt avträde. Oavsett i vilket av dessa rum man inträder, så får man i dock njuta av naturdofter!

  4. Olof skriver:

    Fjås saium wið å övdalskun…

  5. Erik Forsling skriver:

    Uppföljning. Dialektalt, föreslog vitaminkusin. Nu har jag besökt min ålderstigne far, och ställt frågan. ”Va´sa du”?, var första repliken. Därefter kom svaret som ett expanderat eko av ovanstående. ”Nja, det är väl ett dialektalt ord (faktiskt så inleddes hans svar, när barndomen ramlade ner i huvudet på honom) för ”laggårn”. När de vuxna sade att de skulle gå ut och stöka med djuren (d.v.s. mjölka, mocka och vattna) skulle de gå till fjöset”.

    Vårt dialektala språkursprung är södra Dalarna, Folkärna – Karlfeldts rot och källa. Numera Avesta kommun. Vi pratade om det också. Han trodde att ordet var ett mellansvenskt fenomen; bergslagen, gävleborg och lite såväl norrut som söderut.

    Alltså har jag använt ordet idag.

    Gick vidare till ”fjöl”. Den gamle konstaterade genast, och utan att hänvisa till bibetydelser, att det var skithålet på utedasset. ”Och vårt dass hade två fjölar”. Således en konkretiserad och vidareutvecklad betydelse av ett ursprungligen mera mångfacetterat ord.

    Det sista ordet som jag tänker på i den här `byta-ut-bokstäver-i-ord-med-fyra-bokstäver-som-börjar på fj-leken´- men inte tog upp ovan – är ”fjäs”. Att fjäsa; enligt undertecknad innebär det att fjäska. Farsgubben förklarade det som någon som ´tuppar sig´, och sprätter. Förstorar sig. Även det kändes bekant. När jag gav min version, replikerade han att – det där är nog lite besläktat.

    Själv tänker jag på min saknade katt, katten Katt. Som kattallergiker från barndomen till upp i vuxenålder har jag alltid haft en viss (= stor) antipati mot de där ofta älskade husdjuren. Men sedan jag tvingade mig till att släppa in ett utsvultet, halvförvildat, skrikande, desperat halvskelett till kattvarelse i vårt hem, under en av Upplands absolut strängaste vintrar under de senaste tjugo åren, därför att jag var för blödig för att dräpa kraken, förändrades min inställning.

    Låter drastiska, alternativen, men att välkomna eller döda var det enda som inte vore tortyr och plågeri. Att helt enkelt stänga ute, och hävisa till ”sköt-dig-själv-mentaliteten” var uteslutet. Tyvärr fungerar samhället i stort alltför ofta enligt den senare principen, men min allergi var bortblåst.

    Hon var solitär, precis som jag. Älskade henne när hon majestätiskt svepte förbi och glodde såväl misstänksamt som arrogant mot mig. Vi höll oss på våra respektive kanter. Skulle så gärna vilja känna historien om hennes, förmodligen, hårda bakgrund.

    Men råkade matskålen vara tom, då ströks det med upprest svans och fjäskigt manér t.o.m. mot mina byxben. Och kanske oftast mot mina, för jag tror att jag var den generösaste i familjen: Jag som predikat att kattfan inte skulle ”komma hit och bli bortskämd”. Men, man lever inte alltid upp …

    Fjäshuve´ blev det gängse binamnet från min sida. En påtvingad flytt skilde oss åt, och Katt bor ensam av oss i Gamla Familjen kvar i huset – i prima samvaro med en stor hund.

    Men nu har vi hamnat på väldiga avvägar från fjöserierna.

  6. vitaminkusin skriver:

    Intressant, E Forsling. Vilken sammanställning. Och vilket intressant samtal med din far. För att inte tala om katthistorien. 🙂

  7. Vanja skriver:

    Min 20åriga dotter använder ordet ”fjös” som ett parodiskt namn på det kvinnliga könsorganet. Vad hon fått det ifrån vet jag inte. Vi är från skåne, och mig veteligen används inte ordet annars.

  8. narmasthjartat skriver:

    Jag har inte snappat upp denna härliga blogg. Tror du hänvisat mig hit förut men jag kopplade inte. Jag var väl inne i mitt och förpassade upptäckten till en bloggosfärens fjös där jag nu glatt hittade den igen. Det här är ju inte fä utan folk, så in i storstugan bjuder jag. Lägger till i länklistan!

    Älskar ord.

    Fjös har jag aldrig hört tidigare faktiskt tror jag.

    Lite då och då tänker jag från och med nu hämta inspiration från denna blogg till inlägg i min egen!

    • Malena Östergren Arvidsson skriver:

      Tack, och välkommen! Inte bara för att hämta inspiration, du är även välkommen att delta och sprida inspiration till våra övriga läsare.

  9. narmasthjartat skriver:

    Ska bli 🙂 Tänkte både och.

  10. jukk skriver:

    ”He je tin turo ti ga ti föuse et mjöltjin!” (det är din tur att gå till fjöset efter mjölken). I större delen av Österbotten säger man ”föus”.

  11. Erni skriver:

    Det som ingen komenterat ännu är det uppenbara faktum att ordet fjös ju är den exakta motsvarigheten till ladugård (utalat ‘laggård’ med kort a på västgötska) i norska (och kanske danska, vad vet jag). Överhuvudtaget är många av de ord som här på Glömda ord (sic!) presenteras högst vanliga och ‘samtida’ ord på bokmåls norska, och i förekommande fall även nynorska. Detta visar väll den språkliga affiniteten de två geografiska zonerna har till varandra oavsett alla andra skillnader.

    • Erik Forsling skriver:

      Hej igen Erni!

      Om fjös och ladugård (laggård). Satt ikväll och snirklade runt bland gamla inlägg och ord. Så hamnade jag här. Jag vill nog påstå att jag faktiskt har dragit parallellen mellan fjös och ladugård (första stycket i mitt andra långrandiga inlägg), och vitaminkusin hävdar samma sak redan i sitt första inlägg. Men skit de´samma. Hoppas du har det bra, och hör av dig.

  12. Marcus Möller skriver:

    Jag har alltid hört att ”fjöset” betyder ansikte, det kanske bara är nått som vi i arvika säger eller nått.

  13. Elisabeth Nilsson skriver:

    Hej! Kommen från norrbottniska kustlandet, där sa vi Föuse och Föus-teven = lagårdslukt. Lite försvenskat sa vi fuse. Elisabeth Nilsson Linköping

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s