Beväring

Dagens ord är:

Beväring – värnpliktig, soldat.

Berätta gärna hur du använt ordet under dagen.

Annonser

Om Ullis

http://www.ulliso.se/blog
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Beväring

  1. Ola P skriver:

    Det finns en annan och antagligen nästan helt bortglömd betydelse av ”beväring”. Och den avser heraldiska djur – gripar, örnar, lejon etc. De delar av djuren, ofta klor, näbbar och draktungor, som måste ha en annan färg än djuret i övrigt kallas/kallades beväring. Sånt lär man sig i umgänge med svårlösta korsord!

  2. Erik Forsling skriver:

    Känns inte bortglömda för mig, redaktörens förslag. Använder ordet med vissa intervaller. Just nu grunnar jag över i vilken bok ett av mina favorituttryck i frågan periodvis återkommer: ”… när jag exercerade beväring …”. Ofta inledningen till en dråplig hågkomst.

    Kan det vara i ”Den tappre soldaten Švejks äventyr under världskriget” – oftast kallad enbart ” Den tappre soldaten Švejk”? Tror visst det. Denne bragdrike man i Jaroslav Hašeks skröna, från det som numera kallas FÖRSTA världskriget, är väl värdig denna, liksom inskjutna, kommentar – mitt bland alla övriga tokerier.

    Ola! Tack för en upplysning om något jag inte kände till. Men dessvärre upptäckte jag raskt en inbyggd paradox. Eftersom, som du påpekar, denna heraldiska användning verkligen, förmodligen, till stor del är belägen rejält bortom allfarvägarna – då finns det all anledning, med denna sidas ambition i förningen, att ge konstgjord andning till den döende patienten.

    Men, åtminstone i mitt fall, finns där en bamsehake. Jag har ett visst intresse för heraldik, men absolut inga reella kunskaper, trots lite böcker och artiklar – snarare införskaffade än lästa. Ser i andanom hur jag spirituellt inleder mitt samtal med den glade heraldikern genom att tala om ”beväringar”, ser också hur han entusiastiskt hänger på och expanderar resonemanget. Försöker undvika att se hur samtalet kapsejsar, p.g.a. min okunskap, och hur jag än en gång gjort en medmänniska besviken!

      • Erik Forsling skriver:

        Kan tyvärr inte svara på den frågan. Det finns så många diagnoser och bokstavskombinationer att t.o.m. datorterminologin har fått konkurrens.

        Att jag har någon typ av diagnos, det har jag länge tänkt, eftersom jag ofta inte identifierar mig fullt ut med de andra barnen i sandlådan. Diagnos är alltså fastslaget av mig själv, men eftersom jag aldrig sökt läkare för den, eller gjort något test (således ej heller Myers-Briggs) så har den inte något vetenskapligt fastställt namn. Jag kallar den helt enkelt ”Diagnosen”

        Och som en nära anhörig en gång formulerade sig (fritt citerat): ”Nuförtiden har snart alla en diagnos, det finns ju t.o.m. friskhetsdiagnoser”.

        Om allt detta var jag dock tämligen omedveten när jag exercerade beväring, även om jag redan då önskade mig en egen sandlåda. Och då – som nu – skulle jag nog snarast ge ovanstående den gamla primitiva diagnosen ”fantasi”. Men jag tackar ödmjukt för din förfrågan – ska ta den till mig i de svaga stunder då jag funderar kring huruvida min diagnos har någon annan bokstavskombination än ”Diagnosen”.

  3. Ola P skriver:

    Jag har funderat på varför heraldiken använder/använt sig av begreppet. Jag kom fram till att de kroppsdelar på de heraldiska kräken som avses – klor, näbbar, draktungor och horn m.m. – fungerar som djurens ”beväpning”. Och beväring betydde förr inte bara soldat utan också – just det! – beväpning. Detta fick jag fram genom en ordentlig genomgång av ordet beväring i SAOB.

    Erik, vad gäller ditt citat vill jag satsa på Vilhelm Moberg, som vid ett tillfälle skrev till Eyvind Johnson: ”Och jag fick nog av att gå i uniform när jag excercerade beväring. Jag trivs inte heller på platser, där varannan människa är en Führer. Individualisten har ingen plats för sina ben […]”

    • Erik Forsling skriver:

      Tack för ett gott förslag, men ordalydelsen i din föreslagna brevväxling är mig inte riktigt bekant. Tror trots all på den tjeckiske f.d. beväringen som som soldat marscherade rätt in i det stora kriget, och ställde till med åtskilligt ofog och många dråpligheter.

      Att ”exercera beväring” är nog en gammal svensk vedertagen formulering, och den version av Hašeks tokroliga antimilitaristiska verk som jag har läst några gånger är såklart en översättning – med svensk terminologi inbakad.

      Det kommer att visa sig, när jag får tag i boken. Mitt eget exemplar finns i Gamla Hembygden.

  4. Per skriver:

    Här i Finland används det dagligen om soldater.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s