Påskkort

Dagens ord är:

Påskkort – vykort med önskan om glad påsk.

Berätta gärna hur du använt ordet under dagen.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Påskkort

  1. Salmo Karlis skriver:

    Glömda ord?

  2. Erik Forsling skriver:

    Salmo!

    Ställde mig själv samma fråga, redan innan jag såg ditt inlägg. Vaffan då? Men …

    Letade i år lite smått efter mina (ganska få) oskrivna påskkort, som jag vet att jag har liggandes någonstans, sedan en evighet tillbaka – men utan framgång. Har börjat försöka skriva ett ”vykort” varje arbetsdag under min (obs. oavlönade = fritid) matpaus på jobbet, och några gamla påskkort skulle nog ha kunnat åstadkomma glädje i vissa fall.

    Fenomenet att inhandla och skicka dessa alster är nog tämligen utdött, precis som den nästan respiratorbehövande julkortstraditionen, i denna digitaliserade värld. Man får sig tilldelad Postens sorteringspåse för julkort varje år, men få är det som skickas och få är det som erhålls, även om jul- och nyårshelgerna är mycket arbetsintensiva för de anställda.

    Det är på bildskärmen som de flesta bisarra, pipande och blinkande – eller hemmaproducerade – objekten projiceras. Inte nedanför brevinkastet, eller i postlådan. Till påsken får man inte ens ett sådant där sorteringskuvert.

    Måste vara minst ett decennium, mera, sedan jag personligen erhöll ett påskkort. Ser dem knappt heller i butikerna numera, även om de säkerligen existerar i den fysiska världen.

    Den konsekventa frågan blir då hur det står till med ordets bortglömdhet, om ”ingen” köper dem, skickar dem och ”ingen” erhåller dem? Pratar man då om dem, korten? Hur många under, låt oss säga, trettio års ålder – fyrtio års ålder – gör det. Postmuseum grundades 1906, de gör det.

    Men, … om jag inte har totalt missförstått denna bloggs ambition, så handlar det inte om att (och denna tes har jag drivit tidigare) återuppväcka det stendöda och arkiverade språkbruket, utan om att ge näring till blomman som håller på att vissna!? Varför inte börja skicka och nämna påskkort. Ett tips.

    Flera hundra digitala ”vänner”, som många har, kan man spara in portot på. Dagens porto ligger på sex spänn, det dubbla utrikes. Ett tio-, tjugotal, eller kanske trettio, av de närmaste kära, vännerna, eller bekanta – beroende på relation eller val av formulering, är säkert värda den sammanlagda portosumman … om man nu inte tyvärr befinner sig på det nedersta steget i det i parallell med påskkortens avtynande nyligen uppblomstrande 2/3-dels samhället. Då motsvarar den kostnaden en liten förmögenhet, som gör skillnad i livet!

    Men, … som slutkläm – varför inte börja sprida påskkort i brevlådorna. De flesta mottagare skulle bli lika förvånade som glatt överraskade! Lovar. Och är man småbarnsfamilj behöver man oftast inte ens köpa dem. De tillverkas av de små på dagis, fritids och i de lägre årskurserna. Men de skickas aldrig via den stora gula lådan. Taskigt, riktigt taskigt mot producenterna, barnen. Det ekonomiska än en gång; man behöver inte alltid heller frankera. De närboende kan man alltid tassa bort till och smyga ner alstret i deras bytta för inkommande post.

    Och man skulle börja samtala om dem igen, tror jag helt visst …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s