Bläcka

Dagens ord är:

Bläcka – fylla, rus, berusning; ”Ta sig en bläcka” – supa 

Berätta gärna hur du använt ordet under dagen.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Bläcka

  1. mirotanien skriver:

    Intressant. För en gångs skull kan jag besvara frågan om jag använt ordet ifråga.

    Jag använde nämligen ”blecka” (min stavning) när jag idag intervjuades i en Flashbacktråd om rus och inspiration. ”En blecka då och då stimulerade kreativiteten”, sa jag bland annat om mina alkoholvanor på 80-talet.

    • Erik Forsling skriver:

      Som du skriver tänker jag mig också ordets stavning (tänker mig, får jag understryka – eftersom jag nog aldrig skrivit ordet, men ibland sett det framför mig). Hur jag uttalar det, på min ursprungliga rumpmasdialekt, har jag inte riktigt lyckats klura ut. Satt här på kammaren och sade det för mig själv ett antal gånger; ”blecka”, ”bläcka”. Men hela experimentet blev alldeles för konstruerat, så jag fick inte bukt med mysteriet hur jag spontant skulle uttala.

      Bl.a. min salig mor använde glosan, liksom jag ibland fortfarande gör. Halvdött ord kanske, men det är väl just de orden som man kan kosta på sig att ge en och annan chans.

      Och vem vet, ännu är det inte dags, men när jag vaknar imorgon efter kvällens/nattens spridda skurar av lägenhetsröjningar, med hjälp av lite sponken, så kanske jag inser att det slutade med en blecka/bläcka. Precis som du sade en gång i tiden: ”En blecka då och då stimulerade kreativiteten” – även om jag i detta mitt fall får växla till presens.

      När jag skriver detta har redan Lennart skickat sitt inlägg, rörande bl.a. dryckeskärl, men jag bifogar likväl en länk i all anspråkslöshet, rörande såväl kärlen, måtten och stavningen: http://sv.wiktionary.org/wiki/ta_sig_en_bl%C3%A4cka

      Nu ska jag ta mig en Jägermeister, och gå in i badrummet för att, med ett hembyggt redskap, gå loss på insidan av ett ludet ventilationsrör. Vi får se hur det slutar.

  2. Lennart skriver:

    Blecka kom väl troligtvis av att forna tiders dryckesbägare ofta var gjorda i förtennad bleckplåt.

  3. JO skriver:

    Bläcka känner jag bara i betydelsen att med yxa hugga ett märke i trädstam.

  4. Erik Forsling skriver:

    Hittade ingen möjlighet att svara direkt på mirotaniens svar, så jag svarar här. Jag känner att jag nog också använder ”ä”-ljudet i uttalet. Jag är ju trots allt inte äkta upplänning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s