Ria

Dagens ord är:

Ria – skurhus, torkhus

Berätta gärna om du använt ordet under dagen.

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Ria

  1. Erik Forsling skriver:

    Jag tjatar ofta om mina korsordsord, och detta är ännu ett av dem. Korsord kan ge vidare vyer och ett expanderat ordförråd. I detta fall använder jag aldrig ordet annat än i skrift, i just korsordssammanhand, därför att mina uppfattningar om hur denna uppvärmda konstruktion egentligen tog sig ut, rent praktiskt. Har aldrig sett någon på riktigt.

    Men den lär, åtminstone i vissa fall, även ha kunnat nyttjats som bastu. Sädestorken blir ba(d)stu(ga) också. Knappast under sensommaren/hösten, men annars. Någon som vet?

    ”Elda igång bastun! Nu är spannmålet torkat, och det är vår tur att svettas ut orenheten” – så kanske de gamla odalmännen och småbönderna utbrast under resten av året. Vem vet?

  2. kicki53 skriver:

    Här finns en länk till en bild av en ria:http://www.museo24.fi/?action=IMediaFile::showImage(11027,450,338)&runlevel=4

    På tomten där vi byggde vårt hus stod en gammal fallfärdig ria som revs bort.

  3. kicki53 skriver:

    Här i Österbotten hade man nog skilda bastubyggnader och rian användes för tröskningen.

  4. JO skriver:

    I min barndom på 1960-talet fanns det här i byn ännu 1-3 rior (i vår dialekt böjs ria, riar i pluralis) per gård. Sedan dess har många rior rivits. Virket har återanvänts eller blivit brasved. I Österbotten, som det här handlar om, bestod rian av en avlång, timrad byggnad med tre rum. Två större i respektive ändar och ett mindre mitt i. I ena ändrummet fanns en stor ugn murad av natursten utan skorsten. I detta rum som kallades loge torkades sädeskärvarna upplagda på stänger under taket. I logen tröskades säden med slagor. Mittrummet som var minst användes för upplagring av tröskad säd direkt på golvet eller om den var tillräckligt torr i säckar. Det andra ändrummet kallades lada och användes för upplagring av den halm som blev över vid tröskningen. Rian eldades i flera dar innan kärvarna bars in och det fanns ingen glöd eller eld längre i ugnen som kunde ha antänt de torkande kärvarna.
    Jag har nog aldrig hört talas om att någon skulle ha nyttjat rian som bastu! Egentligen ganska befängt eftersom det väsentliga vid bastubad är att begjuta den heta ugnen med vatten för att få fram vattenånga. Skulle man efter tröskningen ha gjort så hade ju all säd i rian dragit till sig av fukten och möglat bort!
    För bastubad fanns bastur. Både moderna med skorsten och den äldre typen utan.

  5. Erik Forsling skriver:

    Jag tackar för de fina upplysningarna här ovan, men är nog kvar i min tidigare försiktighet vad gäller att använda ordet alltför aktivt. Klart jag vet vad det står för, men definitonerna känns inte alltid självklara, eller geografiskt bundna. Beror väl också på vem man pratar med hur det uppfattas. Så känner i alla fall jag. Och jag exemplifierar ur mångfalden med ovanstående inlägg från Skansen/Stockholm och nedanstående. Egentligen är väl rian en underart av det mångfacetterade huvudordet bastu. Att sedan bastun ofta/ursprungligen använts som ria kan också begreppsförvirra.

    Att jag gjorde två inlägg är för att slinka undan den nesliga karantänen.

    Under rubriken ”Bastuhistoria” presenterar Fritek en lång text, av Torsten Wikenståhl (2009-03-02), som jag plockat småax ur. Eftersom texten just är lång har jag lagt till underrubrikerna till respektive citat. Eftersom dessa är ryckta ur sitt sammanhang är det upp till var och en som ev. blir nyfiken att söka upp inläggen via de bifogade länkarna. Sanningshalten garanteras inte av undertecknad.

    Snarare var det nog bastun som tjänstgjorde med flera funktioner, och i första citatet nämns inte ”ria”, inte ens spannmålstorkning, bara en viss byggnads olika funktioner, och kanske finns haken där. Kanske rentav den bastu som nämns i citat två just är en ria. Med citat tre blir förvirringen inte mindre. Och ger man sig ut på stornätet för att reda ut dessa byggnadsfrågor, så blir effekten den motsatta. I det terminologiska virrvarret ingår även byggnadstyper som inte förekommer i mina inlägg.
    ”Bastuhistoria”

    ”Bostad och bastu under samma tak
    /- – -/
    Att bo i primitiva bostäder förkom långt fram i våra dagar. Författaren Aleksis Kivi skriver 1872 i romanen de sju bröderna att de bodde, badade och tröskade i samma hus där också hästen fick bo.”

    ”Bastun som rökeri
    /- – – /
    Kanske började den konserveringsmetoden i bastun en gång. 
    Den typen kallades på sina håll för riarökning. I första hand var det saltat sidfläsk, skinka och fisk som röktes i bastun. Bastun skulle hålla 70-90 grader. Matvarorna skulle rökas i ett till tre dygn. I bastun torkades också lin, malt och säd.”

    ”Ingen skorsten över elden
    /- – – /
    Rökbastun kallades också för rökpörten i finnmarkernas bostäder. Bastun som låg fritt i en gårdssamling kallades i det då svenska landskapet som hette Finland för Ria.”

    http://www.fritek.se/index.php/bastunshistoria

    P.S. Hemskt vad slarvigt skrivet mitt ursprungliga inlägg, överst på sidan, är.

  6. snaxon skriver:

    Erik Forsling, tack för inlägg och länkar.
    Aha! Bastuns (rians) funktion som rök förklarar namnet/ordet ”Riaskinka”. Jag trodde i min enfald att Ria var ett namn, Som i ”Emilskinka”. Men det är alltså samma sak som basturökt skinka!
    Mer tankar kring bastu/ sädestork/ rök. Seden att slänga vatten på bastustenarna är central för det finska saunabadet, men som svensk badar man ju ofta före och sitter sedan i en torr bastu, utan extra ångbad. Då krockar inte användningen med sädeslagring, som JO påpekade skulle blivit fallet i Österbotten.
    Och så finns ju fenomenet Rökbastu också…
    Spännade ämne!

  7. Erik Forsling skriver:

    Kanske jag hamnar än en bit bort från rian med nedanstående länk, men eftersom det var jag som trasslade till det med bastu och allt, så vill jag inte undanhålla er detta bastureportage, om ni inte redan har hört det. Det kommer en del två också, men det får varje intresserad bevaka själv.

    http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/476845?programid=2702

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s